LOADING...
Åsa Sonjasdotter odlar på Bungemuseet, Fred med Jorden projektet, 2018. Foto: Karl Melander

Forskningsprojektet "Fred med Jorden"

Åsa Sonjasdotter är den första konstnären i forskningsresidenset Konsten i Kulturarvet, och hon har spårat människans förhållningssätt till kulturväxter i arkiv, kulturlandskap och i litteraturen genom projektet Fred med Jorden.

Åsa Sonjasdotter om forskningsprocessen
Inbjudan till Konsten i Kulturarvet – ett konstnärligt forskningsresidens på Gotlands Museum, har gjort det möjligt för mig att gräva djupt i olika arkiv. Jag har lärt från de odlade växternas och jordarnas levande minne så väl som från samlingar i muséer och bibliotek. Titeln för presentationen av den forskning jag kunnat genomföra på Gotland refererar till ett upprop skrivet 1940 av jordbrukaren och riksdagskvinnan Elisabeth Tamm (1880-1958) och författaren och akademiledamoten Elin Wägner (1882-1949). Uppropet baserades på: ”… en lång erfarenhet av såväl gamla som nya jordbruksmetoder och dess effekt på jorden, djuren och människorna.” Deras slutsats var lika grundläggande som den var utmanande: Vi måste skapa fred med jorden, inte på jorden. Det är inte möjligt att lösa frågor om fred, hälsa och utbildning om människor inte omprövar sitt förhållande till jorden. Tamm och Wägners förslag till realistiska, hållbara lösningar för hur människan kan leva i samförstånd med jorden ligger till grund för den konstnärliga undersökningen, som både vill föra vidare och besvara deras uppmaning.

Under min researchprocess har jag spårat förbisedda historiska detaljer som kan bidra till att nyansera bilder och berättelser om mänskligt liv och sammanhang. Kulturella narrativ genomsyrar och formar samhälleliga strukturer och funktioner i lika hög utsträckning som det omvända. Genom att skifta fokus från ett antropocentriskt perspektiv till ett perspektiv som utgår från en mångfald av arter kan förbisedda berättelser och dimensioner upptäckas. Forskningsresidenset på Gotland möjliggjorde en djupgående undersökning av de närande miljöer som specifika grödor skapat för människor över tid och rum. Människans beroende av dessa grödor har gjort dem till centrala kulturbärare. Ett exempel: de tidigaste spåren av odling man funnit på Gotland, från 4000 – 3000 f.Kr., består av lämningar av vetekorn som domesticerades i Mellanöstern för 12 – 10 000 år. Vete är fortfarande ett av de viktigaste sädesslagen som odlas på Gotland idag.

Som ett sätt att dela och sprida forskningsresultaten kommer de undersökta grödorna att göras tillgängliga för distribution för odling i trädgårdar och odlingslotter. Med stor hjälp av kunniga experter har vi på Bungemuseet kunnat föröka frön, säd och knölar av tre för Gotland unika kulturväxter. Föreningen Gutekorn odlar en åker med förhistoriskt emmervete vid Bungemuseet. Efter skörden i september kommer korn och ax att vara tillgängliga i mindre portioner för småskalig odling i eget land. Helene Wahlström och Stefan Haase har i mer än 40 år selekterat fram robusta linjer av potatissorter som introducerades på Gotland under industrialiseringen för flera hundra år sen. De har generöst delat med sig av sorterna Käiar, Luntmann, Polackar, Amaila, Rosar och Amrikan som nu förökas på Bungemuseet. Frön från Bungerovan, en ny sort framtagen av Åke Broberg till minne av den omtyckta, men utdöda lokala rovan kommer att finnas tillgänglig på Bungemuseet ungefär från mitten av juli i år (2019). Det är genom att propagera upp och sprida materialet till intresserade odlare som fortsatt odling av dessa grödor och deras berättelser kan leva vidare i framtiden, eller i den tid som vetenskapshistorikern och feministen Donna Haraway kallar det ’tjocka, trådiga och röriga ”nu”, som både är uråldrigt och inte på samma gång”.

Konsten i Kulturarvet är ett treårigt samarbete mellan Gotlands museum, BAC och Konstfrämjandet som genomförs med stöd av Kulturrådets regionala utvecklingsbidrag. Det konstnärliga forskningsresidenset tar emot svenska och internationella konstnärer med intresse för historieskrivning, kulturarvsfrågor och kulturmiljöer i syfte att undersöka och gestalta kulturarvet på nytt utifrån konstnärlig forskning.

Stort tack till Birgitta Zerpe, antikvarie Gotlands Museum, Sara Eliaesson, intendent Natur, Gotlands Museum, Annelie Adolfsson, verksamhetsansvarig Bungemuseet, Helen Wahlström & Stefan Haase, Åke Broberg

Åsa Sonjasdotter odlar på Bungemuseet, Fred med Jorden projektet, 2018. Foto: Karl Melander

Stöd

Fred Med Jorden presenteras som en del av det konstnärliga forskningsresidenset Konsten i Kulturarvet – ett samarbete mellan Baltic Art Center, Gotlands Museum och Konstfrämjandet som genomförs med stöd av Kulturrådet.

Stort tack till Region Gotlands teknikförvaltning som inkluderat projektet i Region Gotlands skottkärror i Visby och till Flory Gates stiftelse Fred med Jorden.

Länkar

Konsten i Kulturarvet: ett konstnärligt forskningsresidens 2017-2021

Utställning, odling & program 2019

Åsa Sonjasdotter: potato perspective

Back to overview